Vi har kommit in i fastan, som började på askonsdagen 5.3. Fastan består av 40 dagar, söndagarna oräknade. Också under fastan var söndagarna Kristi uppståndelsedag, varför man inte fastade på söndagarna. Såsom förberedelse till påsken är fastan främst en botgöringstid. På fastans första dag samlade man botgörarna, strödde aska på ders huvuden och drev dem ut ur kyrkan och församlingens gemenskap för att göra bot. Det här är anledningen till att den första dagen fått namnet askonsdag. Efter sin botgöring upptogs de på nytt i gemenskapen för att kunna delta i påskfirandet och särksilt i nattvarden på skärtorsdagen (skära=rena).
Idag handlar fastan mest om att vi avstår från något. En del äter enklare, en annan avstår från att äta choklad någon från sociala medier o.s.v. Vi får alla fundera vad vi kan avstå från för att komma närmare Gud. Psamisten skriver: "Till dig, Herre, tar jag min tillflykt, svik mig aldrig! Du som är trofast, rädda mig, lyssna på mig, skynda till min hjälp. Var min klippa dit jag kan fly, borgen där jag finner räddning. Ja du är min klippa och min borg. Du skall leda och styra mig ditt namn till ära. Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du sanne Gud." Ur Ps 31
Mats Edman, kyrkoherde
